Varför tar det ibland så lång tid?

Varför är man ibland så seg på att höra på band och artister som man mer eller mindre är säker på att man tycker om? Ett exempel är bla. det franska metalbandet Gojira som jag läst om i ett par år och alltid när det skrivits om dem så låter det precis som något jag tycker om. En blandning mellan Meshuggah och Mastodon har det ofta sagts och i våras så började jag lyssna på det (då de skulle spela på Slottsfjellfestivalen här i Tönsberg)- och visst var det så bra som det sagts.

Men det var den det. Det som fick mig att tänka på detta var först och främst Dave Matthews. I år så släppte bandet skivan "Big Whiskey And The GooGrux King" och efter att ha lyssnat på det ett par gånger i butiken där jag jobbar så blev jag helt såld. Senaste tiden har jag lyssnat mer och mer på de tidigare släppen också och det är ju väldigt mycket bra som bandet har släppt under sin karriär hittills. Nu ser man ju att bandet ska spela i Stockholm i februari och i London i mars. Då är det bara att boka flyg till Londond då!

 


Dagens leverans.

Ok, det där med tisdagslistan föll så klart redan den andra tisdagen... Jag får ta nya tag och skylla på att jag precis kommit hem efter att ha varit borta hela dagen.

Idag fick jag istället hämta ett fint paket på posten. Ett paket jag beställde från Peaceville för två veckor sedan. Katatonias nya "Night Is The New Day" är beställd också men släpps först nästa vecka så förhoppningsvis så har jag den om inte allt för länge.

Uppe från vänster:
Katatonia - Last Fair Deal Gone Down
Bloodbath - Unblessing The Purity
Opeth - The Roundhouse Tapes
Katatonia - Tonight's Decision
Bloodbath - The Fathomless Mastery.

Tisdagslistan 20/10.

När jag skrev i det förra inlägget om att "Viva Emptiness" var en av de bästa albumena på 00-talet så började jag fundera över vilka bra album som kommit sedan vi passerade milleniet. Då fick jag en idé om att starta en liten serie, tisdagslistan. Så förhoppningsvis så kommer det varje tisdag en ny lista på lite vad som helst egentligen.

Här har vi då: De 20 bästa albumena på 00-talet.

20. Secrets Of The Moon - Antithesis

19. Watain - Sworn To The Dark

18. Band Of Horses - Cease To Begin

17. Napalm Death - The Code Is Red, Long Live The Code

16. Muse - Black Hole And Revelation

15. Hellacopters - High Visability

14. Merciless - Merciless

13. Entombed - Morning Star

12. Dungen - 4

11. Sigur Ros - ()

10. Norah Jones - Come Away With Me

Det här är ett riktigt humöralbum. När man är på lite sånt skönt slapphumör finns det inte som är så mycket bättre att sätta på än Norah Jones. En helt otrolig röst och låten "Shoot The Moon" är den jag spelat mest i min iPod och iTunes. Det är väl det albumet som skiljer sig mest från de andra på listan.

09. Converge - Jane Doe

Converge är ju inte riktigt för de allra flesta. Det är väl nästan det mest brutala jag lyssnar på. Men mitt i all brutalitet kommer några otroligt vackra partier och man får en otroligt fin dynamik som få band klarar av. Just dynamik är en så viktig del i egentligen all musik. Det onda är inte ont om det är ont hela tiden, det hårda är inte hårt om det är hårt hela tiden osv...

08. Khoma - The Second Wave

Khoma är ett band som de flesta inte verkar känna till. Inte så konstigt kanske då det tydligen startades som ett litet projekt och debutalbumet, "Tsunami", släpptes till en början i endast 2 000 exemplar i skandinavien. Bandet består av medlemmar från band som Cult Of Luna, Refused osv. och Khoma spelar liknande musik som Cult Of Luna men utan att det blir metal och det är mer lättillgängliga med "normallånga" låtar på ca. 4 minuter. Jan Jämtes röst är också det något utöver det vanliga och har beskrivits att likna Thom Yorkes.

07. Queens Of The Stone Age - Songs For The Deaf

"Songs For The Deaf" lyssnar jag egentligen på allt för sällan men varje gång jag gör det slår det mig vilken otroligt bra skiva det är. Det är framförallt ett par väldigt bra låtar, "No One Knows", "First It Giveth", "Hangin' Tree" osv. men inte minst "Mosquito Song" där Mark Lanegan bla. visar vilken sjukt bra sångare han är.

06. Tool - Lateralus

Tool är ett svårlyssnat band och inget som sätter sig med en gång. Det är dock så otroligt belönande att anstränga sig det lilla extra som krävs för att lyssna på Tool då lyssningsupplevelsen är helt enorm. Att sätta sig med "Lateralus" i lurarna och inget annat utanför kan nästan kännas mediterande, väldigt vackert!

05. Katatonia - Viva Emptiness

Om den här skivan kan man egentligen läsa mitt förra inlägg för att förstå vad jag tycker det är som är så bra med det. Ett otroligt melankoliskt och känslofyllt album. Passar perfekt i tider som dessa.

04. Cardigans - Long, Gone Before Daylight

Några popalbum ska väl få plats på listan också och ingen har väl gjort ett bättre popalbum på 00-talet än Cardigans? Det här albumet har inte en enda dålig låt utan alla är minst sagt bra. Inte många skivor har en lika bra öppningslåt som "Communcation" är.

03. Mastodon - Leviathan

Mastodon har hittills släppt fyra stycken otroligt bra album som egentligen alla borde plats på den här listan men jag har försökt att begränsa det till ett per band. Valet kom då till "Leviathan". Det var den skivan som var den första jag lyssnade på med Mastodon och också det som gav bandet sitt genombrott. Skivan börjar med en riktig käftsmäll i och med "Blood And Thunder" och fortsätter därigenom med kraft, melodi och finurliga, progressiva melodislingor och riff.

02. Nasum - Helvete

Grindcore är en genre som är svår att uppskatta för alla. Precis som med Converge är Nasum ett väldigt brutalt band. Även här handlar det mycket om dynamik. Samtidigt som Nasum spelar så snabbt och brutalt som det bara går finns det också ett skönt sväng och groove i låtarna som oftast saknas hos andra grindcore-band. Oftast blir det bara ett försök att spela så fort som möjligt och då förlorar man fort intresset.

01. Opeth - Blackwater Park

Nummer ett på listan är då Opeths "Blackwater Park". Opeth är ett band utöver det vanliga som har en perfekt symbios av metal och progressiv rock. På den här skivan kan du till exempel höra en vacker rockballad, "Harvest", samtidigt som du kan få raka metallåtar, "Dirge Of November". Allra bäst är dock titelspåret som avslutar skivan och det avslutande partiet är något som alltid ger mig gåshud.

Det var den första "tisdagslistan" det... Får hoppas att det kommer fler, listor är iaf något av det jag tycker bäst om att läsa. Några givna skivor jag missat? Jag hade ett par bubblare också men som inte riktigt fick plats. Den här listan kan förmodligen ändra sig nästa vecka också, men det här var vad jag kom fram till nu.

Rekommendation i höstmörkret.

Idag slog det mig att jag ett speciellt band har rullat mer frekvent än andra i min iPod. Det bandet är Katatonia. Katatonia började som ett black/death metalband (och gjorde det väldigt bra inom den genren) men har hela tiden utvecklats mot mer melankolisk rock, helt utan growls som många har så svårt för.

De senaste skivorna har de så koncentrerat sig på denna genren fullt ut med "Viva Emtpiness" som (enligt min högst subjektiva mening) absoluta höjdpunkt. Jag rankar den som ett av de bästa albumena denna sida milennieskiftet. Den 2a november släpper då bandet sitt nya album "Night Is The New Day" och mina förväntningar är väldigt höga. Det finns en liten "teaser" att lyssna på på en mini-site för skivan och det låter väldigt lovande. En låt finns också att få tillgång till om man prenumererar på ett nyhetsbrev och den låten, "Forsaker", har gått varm hos mig sedan jag fick den.


Så, istället för att klaga på att det är mörkt flertalet av dygnets timmar kan man istället ta tillfället i akt att lyssna på lite fin mörk musik och använda mörkret till en stämningshöjare. Katatonia - Din räddare i höstmörkret!

Vad är det för fel på dagens ungdom!?

Nu är jag och flickvännen precis hemkomna efter en konsert på Nötteröy kulturhus. På scenen stod Mathias Eick tillsammans med en konstellation som kallar sig Electric Blue. Det var väldigt bra! Det var sex otroligt duktiga musiker vi såg och hörde på, bland de coolaste bassolona jag sett bland annat.

Noterbart var att det kanske var fem personer som var yngre än oss... Varför är det så få unga som uppskattar så pass bra musik som jazz faktiskt är?

2009 hittills.

Idag slog det mig att det ju faktiskt inte är mer än två och en halv månad kvar till jul och snart är det alltså dags att summera året och påbörja ett nytt.

2009 har varit ett bra skivår, jag såg över det lite snabbt och jag har hittills köpt ca. 50 vinyler och cd-er som har kommit ut i år och några har varit bättre än andra...

Några av höjdpunkterna har varit: A Camp, Alice In Chains, Bob Hund, Dave Matthews Band, Dinosaur Jr., Mars Volta, Muse, Thåström m.fl. men bäst i år har nog ändå varit "Crack The Skye" av Mastodon. Ett band som jag med väldigt stort intresse har följt sedan jag såg de live på klubben i Stockholm för en sex år sedan eller något sådant. Innan den spelningen hade jag lyssnat lite smått på de men efter den konserten blev jag helt såld, en av de bästa spelningarna jag varit på.

"Crack The Skye" är väl nästan mer ett rock-album än ett metalalbum. Det är klart att metalpartierna fortfarande finns där, men de är så mycket mer än så. Ett band de flesta borde höra på!

Nu är ju inte året slut än och det är framförallt två skivor som jag ser väldigt mycket fram emot. Converges nya "Axe To Fall" och Katatonias nya "Night Is The New Day". Det är möjligt att någon av dessa två skulle kunna hota "Crack The Skye" om titeln som årets album, men det är nog tveksamt...

Några skivor som jag missat helt och borde höra?

En tur till föräldrarna.

Jag tror nog att jag har min pappa att tacka väldigt mycket för mitt stora musikintresse. När jag var liten så var jag mycket och letade i hans skivsamling och hittade där Beatles, Clash, Queen, David Bowie och andra gamla klassiker. Under tiden så har hans skivsamling bara hamnat längre och längre in i förråd och sådant hemma hos dem så när jag var hemma en sväng i helgen så bestämde jag mig för att ta mig en genomgång av den närmare 600 skivor stora vinylsamlingen för att se om det var några guldklimpar i den.

Med listan i tankarna tog jag mig an samlingen och hade en skojig timme med att gå igenom alla skivor tillsammans med pappa och flickvän. Det mesta i samlingen var saker som inte jag hört talats om och allt som ofta fick jag svaret "brittisk pop" när jag frågade vad det var för musik på skivan.

Däremot hittade jag en hel del skoj, Prince, The Jam, Clash med mera, med mera och vår samling blev helt plötsligt ca. 200 vinyler rikare och pappas dito 200 fattigare. Jag hade planerat att jag skulle ta med mig mina vinyler som jag hade stående hos mor och far hem, istället fick jag lämna de och även ett par "nya" och då fylla de två vinylväskorna jag lånat från The Garden med skivor från pappas samling så nu har jag lite att flytta hemifrån när det blir dags för flytt för mig och flickvännen.

Post!

Idag kom det en avi i postlådan. Alltid lika skoj att få post!

Det här blev det idag:

10CC - Sheet Music
John Lennon - Plastic Ono Band
Scorpions - Love At First Sting
Whitesnake - Whitesnake
Paul McCartney - Band On The Run.

En del gamla goda klassiker måste man ju köpa ibland också:)

RSS 2.0