Årtalsgrej...

Jag för en lista över mina skivor, både på Discogs och i en excel-lista. I excel-listan för jag in artist/grupp, skivtitel, skivbolag och vilket år skivan blev släppt.

Idag tyckte jag att det skulle vara roligt att se från vilket år hade jag sammanhängande skivor ifrån varje år. Alltså om jag har minst en från varje år från 1984 men ingen 1983, så skulle det vara 1984.

Jag sorterade min lista efter årtal och scrollar högst upp. Jag trodde egentligen att det skulle börja tidigare men det är först från året 1965 som jag har skivor från varje år. Eller?

Jag fortsätter att scrolla ned och visst har jag skivor från varje år därefter, en del år mycket fler än andra... Men så kommer jag helt plötsligt till 1997 och från det året har jag... ingenting!

Nu var ju inte sista halvdel av 90-talet några stora år för vinylen men något trodde jag väl att jag skulle ha skrapat ihop genom åren.

Kom det ingen bra musik det här året eller vad är grejen? Var det bara Backstreet Boys och Spice Girls?

Så, jag har alltså skivor från från varje år från 1998 och framåt... Det här måste det bli ändring på.

Uppdatering efter jul.

När jag var hemma hos föräldrarna över jul så fick jag med mig en hel del fin vinyl hem. Dels så hade jag köpt lite själv från svenska butiker och på tradera och så var det ju jul och allt vad det innebär...

Bo Hansson - Tre vinyler

Jag har lyssnat mycket på gammal god svensk psychedelisk rock/progg den sista tiden så jag kände mig tvungen att köpa på mig lite Bo Hansson-vinyl.

Håkan Hellström - 2 Steg Från Paradise

Den här skivan har jag redan bloggat lite smått om. Nu låg den och väntade på mig hemma hos mina föräldrar.  Och skivan är ju så klart ännu bättre på vinyl:)

Dungen - 2 (Stadsvandringar)

En av två riktiga dyrgripar av Dungen-vinylerna. Nu är det egentligen bara den allra första vinylen som saknas i min samling. Tyvärr kostar den runt tusenlappen om man ska ha tag i den så vi får se när den dagen kommer då jag har den i min samling...


Och så var det ju jul och tomten hade kommit med några tolvtumspaket...

Christian Kjellvander - The Rough And Rynge

The Knife - Seeds 12"

Bo Hansson - Watership Down

Håkan Hellström - Samlade Samlingar 2000-2010

Senaste inhandlingarna.

De här skivorna inhandlades för en stund sedan men har inte hunnit blogga om de ännu. Finns inte så mycket att skriva om dem heller, menmen...

(från vänster som vanligt)

Deathspell Omega - Paracletus

En ny release från DsO innebär som oftast god kvalitet. Efter mästerverket "Si Monumentum Requires Circumspice" så har bandet verkligen inte valt en lätt väg. Först kom albumet (eller EPn kanske?) Kenose med endast tre låtar (men med en sammanlagd spellängd på nästan 40 minuter) och efter det det väldigt svårlyssnade "Fas - Ite, Maledicti, in Ignem Aeternum" som man verkligen behöver vara på humör för att lyssna på. Är man det så är det en riktigt bra skiva.

På nya "Paracletus" är det ett lite mer lättillgängligt DsO (om man nu kan kalla bandet lättillgängligt) och jag tycker det är en helt rätt väg att ta.

Killing Joke - Absolute Dissent

Jag har fortfarande inte lyssnat på skivan, köpte den mest för den schyssta utgåvan. Numrerad i 400 exemplar med slipmat och lite sånt. Nu är ju inte Killing Joke ett dåligt band så det ska bli spännande att höra skivan så småningom också.

Smashing Pumpkins - Solstice Bare

Del två i Billy Corgans 44-låtars konceptalbum "Teargarden By Kaleidoscope" (del ett ser ni här). Inte heller den här har jag lyssnat på ännu, men det räcker väl säkert med att se på den? Pumporna är ju långt från sitt forna jag, ett av de bästa banden någonsin, men utgåvorna är det inget fel på. Väldigt schyssta!


Julkalendern, catch-up. Pt. 2.

Ja, då har jag kommit fram till listans slut och således den skiva som jag tycker har varit den bästa från det gångna året. *drumroll*

Wolf People - Steeple

Wolf People var för mig ett okänt band för ett halvår sedan ungefär, men efter turné med Dungen och allmänt goda ord skrivna om dem så var jag ju tvungen att höra bandet. Det är jag glad för att jag gjorde. Wolf People existerar egentligen 35-40 år för sent. Det här skulle lika gärna kunna vara en skiva från mitten av 70-talet. Skivan har det mesta som jag älskar med musiken från det decenniet och bandet blandar friskt till en riktigt dynamisk och otroligt bra skiva, helt enkelt.

Här har ni skivan på Spotify.


Julkalendern, catch-up.

Ok, bästa-lista där man inte får se de två topplaceringarna... Det är ju inte så skoj kanske? Därför kommer de nu!

Black Mountain - Wilderness Heart
I det som hade varit lucka 23 och alltså nummer två på min lista hittar vi Black Mountains sista skiva Wilderness Heart. Det här bandet är svårt att riktigt greppa. Bandet blandar friskt mellan stoner rock, Led Zeppelin-inspirerade kompositioner, space-rock, nästan singer/songwriter-aktiga partier. Ja, man får mycket av att lyssna på Black Mountain. Det tar ett tag innan man riktigt greppar bandet och fattar grejen men när man väl gör det är det värt "arbetet". Det är en "perfect blend" man bjuds på och framförallt öppningspåret "The Hair Song" (en av de mer Zeppelin-inspirerade låtarna) lyser starkaskt. Hade låten kommit tidigare (skivan släpptes i mitten av september) så hade det varit den perfekta sommarlåten, men jag tror den duger alldeles utmärkt till sommaren 2011:)
Jag får väl bjuda på videon till låten, som inte direkt håller tillbaka sommarfeelingen...


RSS 2.0