Thåström.

På fredagen tog jag och sambon turen in till Oslo för att se Thåström med band live på Sentrum scene.

En kort recension: Makalöst bra!

En lite längre: Mina förväntningar inför konserten var ganska högt ställda. Med en grymt bra skiva från fjolåret i ryggen och många lovord från hans spelning i Oslo förra året och dessutom en "Best of"-platta ute lagom till julhandeln förra året så hoppades jag på en taggad gammal stockholmare.

Bandet kommer först ut och börjar spela den lugna och fina "Tillbaka Till Trehörnsgatan" och kort därpå kommer kvällens huvudpunkt in på scenen med sin lite trevande och lite småmärkliga beteende. Det börjar bra men skulle bara bli bättre. Kvällens höjdpunkt kom fyra låtar in i setet då jag tror att jag upplevde en av de större liveupplevelserna jag varit med om. Låten de spelade då var en blytung och vacker version av "Alla vill till himmelen" och det var helt otroligt- det var gåshud som aldrig förr. Precis som i många låtar kändes det som Thåström sjöng ur sig alla krafter han hade ändå ser han lika pigg ut till nästa låt, hur lyckas han!?

Det smått euforiska stadium jag nått nu fortsatte över en otroligt vacker "Sönder Boulevard" som följdes av min favoritlåt med Thåström "Släpp aldrig in dom", vilken låttrio!!

Andra riktigt stora höjdpunkter under kvällen var: "Kort Biografi med litet testamente", "Var é vargen", en mycket bra version av "Du ska va president" och den avslutande brutalt vackra "Fanfanfan".

Det här var en kväll att minnas länge och hamnar absolut i toppskicktet av de bästa konserter jag sett.


Slottsfjell.

Här i Tønsberg är den årliga höjdpunkten för musikälskare utan tvekan Slottsfjellfestivalen. Jag hade mitt premiärår förra året och jag var väldigt positivt överraskad av upplevelsen. Det allra största pluset var att på festivaler här i Norge så är det faktiskt tillåtet att gå runt med sin öl på området istället för att som i Sverige vara fast i barområdet eller tvingas sitta i campingen om man vill ha sig lite gott att dricka. Nu kunde man istället mysa i gräset framför bra musik och gott sällskap (jag märker att jag längtar lite efter det nu när jag skriver om det).

Igår släpptes då de första artisterna till nästa års festival och det var för min del ett väldigt bra släpp. Det var tre artister som jag kommer se på fetivalen: Sivert Høyem, Zeromancer och Enslaved. Siverts senaste skiva, som var den första sedan Madrugada slutade, är välidgt bra och är väl en av de starkaste norska skivorna i år. Zeromancer är ett lokalt från Tønsberg som har medlemmar från ett av de största banden i Norge, Seigmenn. Zeromancer är inte på något sätt små, utan får väl även de räknas till den Norska "eliten" och självklart med den industriaktiga genren de håller sig i så är de väldigt populära i Tyskland. Deras senaste skiva "Sinners International" är det förövrigt The Garden som har släppt:).

Så den tredje helgen i juli nästa år kommer jag vara på plats på slottsfjellet igen, njutandes en kall öl i solen framför bra musik!


Vad är det för fel på dagens ungdom!?

Nu är jag och flickvännen precis hemkomna efter en konsert på Nötteröy kulturhus. På scenen stod Mathias Eick tillsammans med en konstellation som kallar sig Electric Blue. Det var väldigt bra! Det var sex otroligt duktiga musiker vi såg och hörde på, bland de coolaste bassolona jag sett bland annat.

Noterbart var att det kanske var fem personer som var yngre än oss... Varför är det så få unga som uppskattar så pass bra musik som jazz faktiskt är?

RSS 2.0