Vinyl-Richard

Jag flyttar min blogg.

Nu kan ni istället gå hit för att läsa mina inlägg:

vionylrichie.blogspot.com

Det är tur att man har ordnat sig goda kontakter med fina skivsamlingar till salu här i Norge så man kan byta till sig lite schyssta skivor. Här har vi ju en riktig guldklimp;)

Strebers debut på Kaos Och Skrål, classic!

Strebers - Ur Led Är

Det har börjat röra på sig ordentligt bland skivsläppen och några guldkorn har redan kommit. Idag fick jag lite varor som jag var tvungen att hämta med lite hem ifrån:

Mogwai - Hardcore Will Never Die But You Will

Denna skiva är väl en av de som jag sett fram emot mest detta året. Flera länkar har postats på Facebook bland mina vänner om den också och det har varit otroligt lockande att lyssna på skivan men jag har lyckats hålla mig utan att lyssna en sekund på den. Premiärlyssning är just nu alltså med vinylen på spelaren och vilken öppning!

Spotify-länk

Twilight Singers

Detta bandet har jag inte hört förut, men det finns en hel del indikationer på att den kan vara bra:

1. Den är släppt på Sub Pop (precis som amerikanska utgåvan av Mogwai:))

2. Det är Greg Dullis band, frontmannen från Afghan Whigs.

3. Gästspelar gör bland andra Mark Lanegan som ju har en av de coolaste rösterna i mannaminne!

Skivan finns tyvärr inte på Spotify men här är bandet.

 

Jarle Bernhoft - Solidarity Breaks

Lite soulpop for the lady;)

Inte heller denna finns på Spotify men Jarle gör det.

Pink Mountaintops - Outside Love

I Vancouver i Kanada kan man det här med bra musik. Det är tydligen lite av ett kollektiv som spelar musik tillsammans och frukten av detta kollektiv har, framförallt, blivit Black Mountain, bandet som släppte förra årets näst bästa skiva. Ur detta musikkollektiv har också Pink Mountaintops vuxit fram. Båda banden har funnits ungefär lika länge och har båda släppt tre album. Pink Mountaintops låter ungefär som Black Mountain med mer Shoegaze/Dream Pop-tendenser. Skivan har också en ganska rolig sticker på vilken det står: "Ten songs of love and hate that read lika a Danielle Steel romance novel." Mycket bra helt enkelt:)

På Spotify!

Jag för en lista över mina skivor, både på Discogs och i en excel-lista. I excel-listan för jag in artist/grupp, skivtitel, skivbolag och vilket år skivan blev släppt.

Idag tyckte jag att det skulle vara roligt att se från vilket år hade jag sammanhängande skivor ifrån varje år. Alltså om jag har minst en från varje år från 1984 men ingen 1983, så skulle det vara 1984.

Jag sorterade min lista efter årtal och scrollar högst upp. Jag trodde egentligen att det skulle börja tidigare men det är först från året 1965 som jag har skivor från varje år. Eller?

Jag fortsätter att scrolla ned och visst har jag skivor från varje år därefter, en del år mycket fler än andra... Men så kommer jag helt plötsligt till 1997 och från det året har jag... ingenting!

Nu var ju inte sista halvdel av 90-talet några stora år för vinylen men något trodde jag väl att jag skulle ha skrapat ihop genom åren.

Kom det ingen bra musik det här året eller vad är grejen? Var det bara Backstreet Boys och Spice Girls?

Så, jag har alltså skivor från från varje år från 1998 och framåt... Det här måste det bli ändring på.

När jag var hemma hos föräldrarna över jul så fick jag med mig en hel del fin vinyl hem. Dels så hade jag köpt lite själv från svenska butiker och på tradera och så var det ju jul och allt vad det innebär...

Bo Hansson - Tre vinyler

Jag har lyssnat mycket på gammal god svensk psychedelisk rock/progg den sista tiden så jag kände mig tvungen att köpa på mig lite Bo Hansson-vinyl.

Håkan Hellström - 2 Steg Från Paradise

Den här skivan har jag redan bloggat lite smått om. Nu låg den och väntade på mig hemma hos mina föräldrar.  Och skivan är ju så klart ännu bättre på vinyl:)

Dungen - 2 (Stadsvandringar)

En av två riktiga dyrgripar av Dungen-vinylerna. Nu är det egentligen bara den allra första vinylen som saknas i min samling. Tyvärr kostar den runt tusenlappen om man ska ha tag i den så vi får se när den dagen kommer då jag har den i min samling...

Och så var det ju jul och tomten hade kommit med några tolvtumspaket...

Christian Kjellvander - The Rough And Rynge

The Knife - Seeds 12"

Bo Hansson - Watership Down

De här skivorna inhandlades för en stund sedan men har inte hunnit blogga om de ännu. Finns inte så mycket att skriva om dem heller, menmen...

(från vänster som vanligt)

Deathspell Omega - Paracletus

En ny release från DsO innebär som oftast god kvalitet. Efter mästerverket "Si Monumentum Requires Circumspice" så har bandet verkligen inte valt en lätt väg. Först kom albumet (eller EPn kanske?) Kenose med endast tre låtar (men med en sammanlagd spellängd på nästan 40 minuter) och efter det det väldigt svårlyssnade "Fas - Ite, Maledicti, in Ignem Aeternum" som man verkligen behöver vara på humör för att lyssna på. Är man det så är det en riktigt bra skiva.

På nya "Paracletus" är det ett lite mer lättillgängligt DsO (om man nu kan kalla bandet lättillgängligt) och jag tycker det är en helt rätt väg att ta.

Killing Joke - Absolute Dissent

Jag har fortfarande inte lyssnat på skivan, köpte den mest för den schyssta utgåvan. Numrerad i 400 exemplar med slipmat och lite sånt. Nu är ju inte Killing Joke ett dåligt band så det ska bli spännande att höra skivan så småningom också.

Smashing Pumpkins - Solstice Bare

Del två i Billy Corgans 44-låtars konceptalbum "Teargarden By Kaleidoscope" (del ett ser ni här). Inte heller den här har jag lyssnat på ännu, men det räcker väl säkert med att se på den? Pumporna är ju långt från sitt forna jag, ett av de bästa banden någonsin, men utgåvorna är det inget fel på. Väldigt schyssta!

Ja, då har jag kommit fram till listans slut och således den skiva som jag tycker har varit den bästa från det gångna året. *drumroll*

Wolf People - Steeple

Wolf People var för mig ett okänt band för ett halvår sedan ungefär, men efter turné med Dungen och allmänt goda ord skrivna om dem så var jag ju tvungen att höra bandet. Det är jag glad för att jag gjorde. Wolf People existerar egentligen 35-40 år för sent. Det här skulle lika gärna kunna vara en skiva från mitten av 70-talet. Skivan har det mesta som jag älskar med musiken från det decenniet och bandet blandar friskt till en riktigt dynamisk och otroligt bra skiva, helt enkelt.

Här har ni skivan på Spotify.

Ok, bästa-lista där man inte får se de två topplaceringarna... Det är ju inte så skoj kanske? Därför kommer de nu!

Blonde Redhead - Penny Sparkle

"Penny Sparkle" är den första skiva jag hört med, vad det skulle visa sig, det briljanta bandet Blonde Redhead. Det är en riktigt bra shoegaze/dream pop man bjuds av bandet. Efter att ha hört på den här skivan ett par gånger var det bara att snabbt utforska bandets bakkatalog och har hittills hunnit med "23" och "Misery Is A Butterfly", briljanta skivor båda två!

På nya "Penny Sparkle" finns, precis som på de tidigare skivorna, flera riktigt starka låtar och mina favoriter på denna blir väl "Not Getting There", "Love Or Prison" och "Oslo". Mycket bra och jag blev väldigt imponerad!

På Spotify!

Black Keys - Brothers

Som sagt tidigare är det mest nyupptäckta band som tagit sig in på de högsta placeringarna på min lista. Black Keys senaste "Brothers" är en sån skiva. Det är med största sannolikhet också en skiva jag inte hört så speciellt mycket på om jag inte hade jobbat där jag jobbar. Vi spelar ju de skivorna vi har i butiken och i våras så valde jag att spela denna från nyhetshyllorna, utan att ha hört något med bandet förut. Det är en riktigt skön modern blues-skiva med schyssta soul och pop-inslag.

Det har ju visat sig att det här är bandets sjätte fullängdare och bakkatalogen visar sig vara riktigt bra den också! Nu har jag hunnit lyssna på allt ännu men det är något jag ser fram emot!

På Spotify!

Arcade Fire - Suburbs

Nu har jag kommit in på topp-fem på min lista över årets bästa skivor. De fem skivor som tagit sig in här är skivor med band som är oftast är en bit in i karriären men som jag inte har upptäckt/tagit mig tid till att lyssna på ännu. Först ut av dessa är Arcade Fire med sitt sista album "Suburbs". Jag skrev kort några rader om skivan tidigare. Som jag skrev då så behövde den ett par lyssningar innan jag började inse vilken otroligt bra skiva det är. Sen hjälper det ju också när man kan lyssna på låtar i coola samband likt det här. Där man med hjälp av Google Earth får se en musikvideo från sin egen gata.

Som sagt, det är kul att hitta positiva överraskningar som denna skiva och jag kommer fortsätta presentera såna de närmsta dagarna.

Dungen - Skit I Allt

Dungens nya skiva var också den en av de stora skivorna jag såg fram emot detta året. Jag upptäckte bandet så sent som med den förra skivan "4" och det har efter det vuxit till att bli ett band som jag anser vara ett av de allra bästa som finns för tillfället. Höjdpunkten är ju utan tvekan den perfekta skivan "Ta Det Lugnt" från 2004, en skiva som verkligen har allt. Efter den skivan har bandet successivt blivit mer och mer "låtbaserat". Jag tycker man märker det redan på "Tio Bitar" som följde upp "Ta Det Lugnt" och det märks än tydligare på "4" och på årets "Skit I Allt" så är det endast en låt som sträcker sig över fyra-minuters-sträcket. Jag saknar de häftigt jazz-proggiga utsvävningarna bandet har tagit tidigare.

Något som är lite roligt med den här skivan är att den också har släppts som en 7"-singelbox med en låt på varje sida. Dessa låtar är instrumentala versioner av låtarna och jag tror faktiskt att jag tycker att låtarna blir ännu bättre utan vokal. "Skit I Allt" är också den en väldigt bra skiva och Dungen visar att de förmodligen är Sveriges bästa band idag, men nog kan de liiite bättre.

Roky Erickson - True Love Cast All Evil

Konungens återkomst! Nej, det är inte Sagan Om Ringen-filmen jag pratar om utan Roky Erickson senaste skiva. När de gamla rockhjältarna kommer med nya skivor efter att de nått 60-årsstrecket så brukar det inte direkt låta så nytt och spännande kanske. Men det lyckades Roky med. En skiva som inte låter så mycket som det mesta han har gjort tidigare och låtarna passar helt perfekt tillsammans med bandet Okkerville River. Bandet gör en mycket imponerande insats, något som främst märktes på konserten på Sentrum Scene i Oslo i somras.

Khoma - A Final Storm

Som jag visade till i förra bloggen så tyckte jag så bra om Khomas förra skivan att jag placerade den på en tredjeplats över årets skivor 2006. Den här skivan skrev jag en del om i ett tidigare blogginlägg så jag tänkte inte skriva så mycket mer här. Där skrev jag "Det här är förmodligen min etta på listan när 2010 i albumform ska summeras." Nu blev det inte riktigt så. Skivan stod sig inte riktigt lika bra över lång tid som jag hade hoppats. Det är fortfarande en otroligt bra skiva men andra fina släpp som haft lite större överraskningsmoment gör att den inte når upp till mitt tidigare uttalande.

Kvelertak - Kvelertak

Från och med förra luckan så gick jag ju in på min topp-10-lista från året. Jag har den färdig och sammanställd på min pc klar att presenteras här i bloggen och det slår mig att jag bara har en enda metalskiva på topp-10. Det är ju ändå den musiken som står mig närmast hjärtat, eller? Jag har publicerat två såna här topplistor tidigare, dels en från i fjol här på bloggen och så en från 2006 på min last.fm-sida. Förra året var det två metalskivor som toppade och ser man på listan från 2006 så var i stort sett allt metal (är väl Khoma och Tool som inte helt kan kallas metal, men hårdrock iaf...).

Hur som helst. Här är då det enda metalalbumet på topplistan och det är verkligen värt en hög placering på listor som denna. Det norska metalbandet Kvelertak släppte i år sitt debutalbum och det blev genast hyllat och har till och med kallats "det bästa norska debutalbumet någonsin" i norska medier. Så mycket kan jag inte om norsk musik att jag kan hålla med eller säga emot, men det är säkert inte omöjligt. Det är en skön mix vi bjuds på på albumet det är allt från allsångs-refränger till blastbeats och hardcorebreaks. En skiva som har nästan allt och är helt klart den bästa metalskivan i år!

Håkan Hellström - 2 Steg Från Paradise

Jag har egentligen aldrig varit någon stor fan av Håkan, men jag har väl i ärlighetens namn inte lyssnat så överdrivet mycket heller. Efter alla stora lovord som den senaste skivan fick var jag tvungen att ta ett par lyssningar på den och jag måste erkänna att den i stort lever upp till alla fina ord. Jag upptäckte också att vinylen finns i allra sista stund så jag lyckas säkra mig ett exemplar som nu ligger och väntar under granen hemma hos mina föräldrar till jul, det ser jag fram emot!

Ja, det här med julkalender gick ju väldigt bra! Imorgon är det ju den 15e och då börjar således nedräkningen över topp tio, vilket ju är det mest spännande egentligen. De skivor som jag hade nämnt fram till denna dag, om jag hade varit duktig nog att skriva blogg varje dag, hade varit dessa (utan någon vidare ordning):

Iron Maiden - Final Frontier.
30 år in i bandets karriär börjar jag fatta vad grejen med bandet är....

Serena Maneesh - 2:Abyss in B-minor.
Spännande norsk industrishoegaze (finns det en genre som heter det?:P) som egentligen är svår att placera i en genre, bra är det iaf!

Sword - Warp Riders
Black Sabbath-plagiat eller bara bra? Är det möjligt att inte plagiera Sabbath om man spelar hårdrock? Bra är det iaf!

Robert Plant - Band Of Joy
En av de stora följer upp den vackra duettskivan med Krauss med ytterligare en skön och laidback americana-skiva, bra grejer!

Deerhunter - Halcyon Digest
Vad jag har förstått en av årets mest hyllade skivor. Själv tycker jag den är lite för ojämn men topparna finns där helt klart! Fler av dem och skivan hade stått högt i uppsummeringen.

Neil Young - Le Noise
En mycket speciell skiva som behövde tid att sätta sig men den växer varje gång.

Weezer - Hurley
Årets feelgoodskiva!

Band Of Horses - Infinite Arms
Tycker fortfarande inte riktigt att skivan når samma höjder som sina föregångare, utan att vara dålig på något sätt. En bra skiva helt enkelt!

Shining - Blackjazz
Skivans titel sammanfattar skivan ganska bra, en blandning black metal och jazz, då får vi blackjazz! Låten Fisheye står ut tillsammans med en fet cover på "21st Century Schizoid Man" med Grutle Kjellson från Enslaved på gästvokal.

Kanye West - What's His Face
Nej då, skojade bara.... Har inte hört skivan och har inga större planer om det.....

Kylesa - Spiral Shadow
Sludgemetal på sitt bästa!

Robyn - Body Talk
Robyn förtjänar ett hedersomnämnande! Hon gör inte musik som direkt tilltalar mig, men den integritet och självsäkerhet den kvinnan utrstrålar måste man bara tycka om! Ingen tvekan om att jag köper vinylen när den nu kommit!

Kråkesølv - Bomtur til jorda
Detta norska band antar jag att de flesta i Sverige inte känner till? De sjunger på norsk dialekt och är inte direkt "mainstream", men bra är det! Melodiskt och atmosfäriskt med hårdare partier med en förlösande känsla.

Ja, något sådant hade väl en lista sett ut. Från och med imorn hoppas jag vara lite duktigare på att lägga upp blogg och julkalender. Är jag inte så duktig så kan ni alltid följa The Gardens julkalender på Facebook, som till viss del också är min årsbästalista.

Anathema - We're Here Because We're Here

Anathema är ett band som jag borde lyssnat mer på känner jag. Jag lyssnade mycket på skivan "A Natural Disaster" från 2004. Utöver denna har jag egentligen inte lyssnat så speciellt mycket på bandet innan den här skivan kom. Albumet bjuder på en skön mix av Porcupine Tree/lugna Opeth/Pink Floydish, Echoes-stämmningar och melodier. En skiva väl värd att undersöka! Sen skadar det ju inte att det är Peaceville som har släppt den och de släpper alltid fina vinylutgåvor.

Vad vore väl en blogg utan en julkalender? Jag kommer under 24 dagar presentera min lista över de 24 bästa albumena från året som har gått. Detta kommer vara en högst personlig lista utan något som helst försök till objektivitet. Den kommer ju så klart också endast innehålla skivor som jag har hört en del på. Det finns skivor som har kommit under året som jag vill höra och som förmodligen hade tagit en plats på denna listan. Förhoppningsvis får jag chans att lyssna på dem om inte allt för länge och kan kanske skriva ett inlägg om dessa vid ett senare tillfälle?

Det om det, här kommer lucka ett och således den 24e bästa skivan i år (man behöver inte vara allt för petig med placeringarna heller, många av skivorna hade säkert kunnat byta plats om jag hade gjort den här listan om en vecka. Jag har varit desto mer noggrann vilka skivor som ska vara på topp-20, topp-10, topp-5 osv.).

Enslaved - Axioma Ethica Odini

Enslaved fortsätter på den inslagna vägen med sin "Pink Floyd-metal". Jag har varit väldigt imponerad av de tidigare skivorna som bandet har släppt på 00-talet men jag tycker dessvärre att den här skivan är ett litet steg tillbaka utan de mest magiska stunderna som bandet nådde på föregångarna "Vertabrae" och framförallt "Isa". En bra skiva är det trots allt!

 

BONUS!

Som en liten bonus så delar jag med mig av en Spotify-lista som jag gjort med låtar från några av de bästa skivorna i år, enjoy!